Panelen i taket är lika rak som när den en gång sattes upp. Obehandlade men i längsgående mönster frästa brädor som inte alls ger någon lägenhetskänsla. På hela taget en sorts innertak jag inte sett någon annanstans. Nu när jag tänker på det kan jag inte låta bli att fundera på om även väggarna, golven, möblerna... om inte allt är sådant som jag inte sett på någon annan plats. Insikten om varför den här känslan infinner sig kommer inte komma förrän imorgon. Tills dess skall jag förundras över tingens unicitet i världsalltet.