Detta vi ser i spegeln, vad vi anar med händerna när vi vidrör våra ansikten. Vad är detta för farkost mina tankar styr genom rummet? Vems är den skugga som formas jag när jag tänder ljuset?
Ord, namn, hjälper oss mejsla ut vår person ur det stycke som föräldrarna fostrat. Det sägs att personen - i form av en individ med medvetande om att hon är sig själv - skapas när vi får ett namn. Något som gör oss till oss själva, inte någon annan. Plötsligt är du. Som stjärnor bildas våra jag. Stoft som dras samman av tysta krafter, och plötsligt uppnår kritisk massa - plötsligt tänds inre eldar och vi lever. Varför detta livet? Varför inte?