onsdag 12 december 2007

Mot vinden står flaggstänger i parad. Deras vissnande blommor nickar försiktigt i mörkret. Ingen väntar på ljudet; nu hör vi inte när skyttlar passerar. Små nervvrak som seglar i kvav nedanför, ovanför seglar bilder förbi. Själen stampar i sin spilta, längtar ut och tillbaks. Tillbaks in.

Frystorkad energi mot sömnen och dans föreviger. Fotavtrycken som monopol. Här härskar tystnaden. Människans närvaro total; men människornas närvaro blott en aning. Det bör finnas människor här, bakom fasaderna.

Allt som jag är sover sig förbi morgonen, vaknar i gryningen och till en dag som redan är förbi. Människan närvarar redan i morgonen men jag förblir en dagens varelse. En dagen och nattens. De stora sekvensernas livsform.

Morgon och kväll förändrar utsikten. Mot ljuden, världens puls och gränsernas, står jag. Kroppen går i viloläge. Jämna avbrott mot de öppna sinnenas värld. En ständig jakt efter förändring. Skymning, gryning. Konserverat kaffe eller färskt. Långsamheten segrar.

Inga kommentarer: